trying to find my way

okej, nu sitter jag här igen. det är vid den här tiden som dom dåliga inläggen kommer. och jag fattar att det kanske inte är många som orkar höra på mitt gnäll längre.
men de känns som att detta är enda sättet som jag kan få ut mina tankar. för när jag pratar med någon så känns det som att jag inte får ut det på rätt sätt.
och när jag skriver så har jag all tid i världen att få ut det på de sättet jag vill. ni kanske inte förstår ändå.
men jag känner iaf att jag ger en bättre chans när jag skriver.

imorgon åker jag iaf iväg. med min farmor&farfar och deras husbil. vi åker imorgon vid 21:00.
när vi kommit upp till stockholm, på ca ons/tors (nej, det tar inte så läng tid att åka till stockholm, men vi ska nog ta lite omvägar) så ska jag köpa bussbiljett hem.
det känns som att jag behöver åka iväg lite. jag är så lost just nu. helt tappat allt som jag står för.
jag har blivit osäker och tråkig igen känns det som.
jag behöver en några dagar för mig själv. ge mig själv en chans att få känna lite lugn.
slippa allt tjat och alla förväntningar.
och när man har en farmor som ger sjukt bra råd och som kan hjälpa mig igenom vad som helst så känns det ganska tryggt att åka iväg med dom lite.

en sak är posetiv. jag tror jag har släppt oskar nu. det va ett tag sen jag tänkte på honom. dock när jag väl gör det så får jag värta klumpen i magen. men det hör väl till kanske. kommer förmodligen alltid ha lite känslor kvar för honom.
synd att det sluta som de sluta. men antar att det inte va meningen bara. eller jag försöker iaf intala mig själv de.

och sen vidare till en annan viktig sak;
mina alldra bästa vänner, joanna olbäck och erik ronnefjord.
gud jag blir helt tom på ord bara jag tänker på hur mycket ni har hjälpt mig de senaste.
jag är  så jävla glad för att ni hanterar mig på rätt sätt.
när oskar gjorde slut så sa ni inte " men äh, glöm honom"
ni lät mig ta min tid att hantera de och ni va där hela tiden. hur mycket jag än tjatade om honom.
och all ensamhet som jag känner försvinner så fort jag är med er. det är sjukt.
vi kan aldrig glida isär. vi är som en, nu och föralltid.
och jag är så stolt över att vara eran vän.
nu och föralltid
jag älskar er


do you see my true colours?



ni är dåliga påatt komentera btw..

Kommentarer
Postat av: erik

jag älskar dig också ska du veta <3<3<3

2009-07-06 @ 00:38:08
URL: http://seasi.blogg.se/
Postat av: sannie

fin header

2009-07-06 @ 12:24:51
URL: http://sannieschutt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0