$

ingen skola idag, alla lektioner typ inställda.

fan jag har såndär jobbig känsla i magen..
ångest-känslan ungefär. fast jag har ingen ångest. jag är nog bara olycklig.
om man bara kunde spola tillbaka, finns det något jag kan ändra då? eller var det meningen att det skulle bli såhär?
det är fan inte rättvist, det va min tur.
jag vill inte leva mina dagar om jag inte kan uppleva dom tillsammans med dig.
jag känner mig så sönder, trasig, hjälplös, övergiven, otillräcklig..

när folk sa:
"ni passar så bra ihop"
eller
"jag kan se er tillsammans om tio år"

då får ju man förhoppningar, men till vilken nytta?

jag vill ju faaaan inte va utan dig!
helvetes jävla


nu kan du få mig så lätt..