when the drugs dont work no more..

sitter hemma hos mami&papi och dricker lite cider i min ensamhet haha, alla har gått och lagt sig utom pappa.
imorgon blir det att träffa jenny för första gången sen april, looking forward to :)

annars då, jo sjukt mycket känslor om allt känner jag, herreguuuuud.
men hellre känna allt än inget alls, för där har jag med varit och jag föredrar helt klart detta bättre.
slippa gå runt som ett spöke, sen om det är värt det får vi väl se när allt rasar.

rastlös. rastlös. rastlös.
vad ska jag göra med mitt liv?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0